Nej, ni ska inte lämna ut genomförandeplanen

Det händer nya saker mest hela tiden och en av de nu aktuella frågorna handlar om kommuner som begär ut genomförandeplaner för de kommuninvånare de betalar assistansen för. Det kan de väl roa sig med. Men ni som privata anordnare ska inte med automatik lämna ut dem.

Frågan om att lämna ut genomförandeplaner har ställts från flera olika kommuner i landet och då är det viktigt att ni känner till hur reglerna ser ut. IVO har svarat en anordnare på frågan och säger att privata anordnare inte har en allmän skyldighet att lämna ut handlingar på begäran. Ni som anordnare har visserligen en reglerad uppgiftsskyldighet enligt vad som sägs 11 a § LSS, dvs

innan assistansen börjar utföras och vid ändrade förhållanden ska ni ska lämna uppgifter som visar om assistenten är närstående till eller lever i hushållsgemenskap med den insatsberättigade, om assistenten har fyllt 18 år och om assistenten är bosatt inom eller utanför EES-området.
Ni ska också, månadsvis i efterhand, lämna uppgifter som visar hur assistenten har arbetat.
Till slut ska ni också lämna uppgifter på begäran av kommunen som visar att assistenten inte saknar förmåga att arbeta till följd av sjukdom, ålderdom eller liknande orsak.

Men eftersom paragrafen inte omfattar något om genomförandeplaner finns ingen skyldighet att lämna ut dem.

Frågan om ni får lämna ut genomförandeplanen styrs av tystnadsplikten enligt 29 § LSS. Det innebär att ni behöver göra en bedömning av om den enskilde lider men av att uppgifterna lämnas ut. Uppgifter som t.ex. redan är kända för kommunen innebär som regel inte att den enskilde lider men och omfattas därmed inte av tystnadsplikten menar IVO. Detsamma gäller om den enskilde samtycker till överlämnandet. En olycklig effekt av att lämna ut en genomförandeplan har visat sig vara att kommuner försöker dra ner antal timmar om genomförandeplanen inte följer utredning och beslut om assistans. Det är i sig inte nödvändigt att hålla sig till det. Precis som när den assistansberättigade är beviljad assistans enligt Socialförsäkringsbalken är det personen själv som är ”beställare” av tjänsten hos anordnaren och som därmed avgör hur timmarna ska förläggas och användas till. Så länge det inte föreligger de ”väsentligt ändrade förhållanden” som ni bör rapportera, eller används till sådant timmar inte FÅR användas till (ex.vis assistans i skola, på daglig verksamhet eller på sjukhus när man inte är beviljad det) är det helt okay. Om en kommun skulle dra in antal t immar efter att ni har lämnat ut en genomförandeplan kan man nog alldeles bestämt säga att den enskilde "lider men" och att ni därför brutit mot tystnadsplikten.

Men varför frågar kommunen efter genomförandeplanerna? Jo, i en välvillig tolkning kan man se det som att de vill följa upp hur den enskildes assistans fungerar. De har det yttersta ansvaret för att den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor genom insatser enligt LSS. De behöver därför följa upp sina beslut. Men det krävs inte att de får ta del av genomförandeplanen utan istället kan de t.ex. prata med den assistansberättigade om hur hen upplever sin assistans. Kommunen får också besöka den assistansberättigade om de anser att det behövs för bedömningen av rätten till eller behovet av insatsen. Det gäller när kommunen beviljat ekonomiskt stöd och assistans utförs av någon som är närstående till eller lever i hushållsgemenskap med den insatsberättigade och som inte är anställd av kommunen. Man kan också tänka så här. Enligt SOSFS 2014:5. 1 kap 4 § ska den assistansberättigade enligt första stycket vid tillämpning av 6 kap. betraktas som uppdragsgivare och jämställas med den beslutande nämnden. Det är alltså den assistansberättigade och inte kommunen som ska följa upp kvaliteten i insatsen.

IVO menar att det ändå kan finnas skäl för en privat anordnare att samverka med kommunen för att den assistansberättigade ska få en så god och säker omsorg som möjligt. Det kan t.ex. gälla insatsens genomförande och förändrade behov av assistans. MEN en sådan samverkan och informationsöverföring kräver att den enskilde assistansberättigade samtycker till det och att det är lämpligt i det enskilda fallet.