Att vara ensam i jul

Jag kände att jag behövde skriva något om det här med att vara ensam i jul efter alla mina käcka julinlägg. Ensamhet är så vanligt idag. Ibland självvald. Ibland inte. Jag vill skriva något litet om självvald ensamhet.

När jag var ung hoppade jag över den vanliga gymnasieskolan och gick istället på KomVux. Där hade jag två favoritlärare som jag tyckte var något alldeles extra. En lucia bestämde vi att vi skulle gå och lussa för dem. Vi visste såklart inte så mycket om dem men att lussa för lärare hör ju till. Att det kanske "hör till" när man går i grundskolan brydde vi oss inte om. Som ett stickspår måste jag bara berätta om hur jag fullständigt ramlade ihop av skratt när en av killarna i tåget skulle göra en stjärngossemössa och inte lyckades göra den till en kon utan istället skapade ett långt vitt rör som han bar på huvudet ovanför det lakan han gjorde om till lussedress.

Den ena av de två lärarna vi hade valt ut för vårt lussetåg var en kvinnlig samhällskunskapslärare. Hon släppte in oss, vi sjöng för henne och sen bjöd hon på kaffe. Det låter så alldagligt men hennes hem förändrade helt min syn på ensamhet. Det var så uppenbart att hon levde i en självvald ensamhet och att den inte var i väntan på en tvåsamhet. Hon hade hela lägenheten anpassad för SIG och ingen mer. Inget husdjur. Inga barn. Ingen man. Hon hade en fantastisk fåtölj som hon hade gjort om till sitt eget läseparadis. Där satt hon med sin tekopp, omgiven av fantastisk litteratur och bara framnjöt sina kvällar.

Det låter kanske som att jag målar upp en falsk idolisering av ensamheten. Och vem vet, det kanske jag gör. Men för min del var det här luciafirandet, hennes lägenhet och hennes ord något som gjorde att jag slutade vara rädd för att vara ensam och till och med kunde se fördelarna med det.

Vad vill jag då med det här inlägget? Jo, jag tänker att julen bygger så mycket på att man ska vara två eller flera och väldigt LITE på hur man firar när man är ensam. Vem säger att det är dåligt? Att det KAN vara dåligt är en sak men jag skulle önska att vi slutar utgå från att det alltid är det. Jag önskar mig julfirar-reportage om ensamhetsjular i tidningarna för att sluta se tvåsamheten eller familjen som norm. Vem vet. Kanske blir det då ett reportage om min gamla lärare

Hemsida & Design av Intendit Webbyrå