Christian Källström gästbloggar och ger råd

Med tanke på svårigheterna många upplever att beviljas personlig assistans från kommunen idag, eller få behålla tidigare beviljade timmar, har jag bett Christian Källström skriva en gästblogg om hur man kan försöka förstå och bemöta negativa beslut. Tack Christian!

Omprövning av kommunens beslut om assistans enligt LSS

Som tidigare chefsjurist på Humana Assistans, och numera som jurist på Nilsson Advokater, har jag hjälp många personer som hamnat i den mycket tråkiga situationen att kommunen felaktigt dragit in assistansen (alt. inte beviljat fortsatt assistans) eller som fått färre timmar assistans beviljade än vad de behöver, vid en omprövning.

Det är inte på något sätt ovanligt att besluten ändras till det sämre för den enskilde. Ofta sker det felaktigt och det krävs ofta en domstolsprocess för att få kommunen att ändra sig.

Nedan redogörs det lite kortfattat för 5 saker som kan vara bra att tänka på.

1.
Det första man bör tänka på när kommunen vill göra en omprövning eller redan har gjort en omprövning är om de verkligen får ompröva beslutet just vid det tillfället.

Juridiskt sett talar man om att kommunen ändrar beslutet till den enskildes nackdel. Detta får bara göras under vissa särskilda omständigheter. Tre stycken situationer föreligger där kommunen kan ändra beslutet till den enskildes nackdel.

  • Väsentligt förändrade förhållanden
  • Omprövningsförbehåll
  • Nytt beslut efter att tidigare beslut upphört pga. tidsbegränsning i beslutet (slutdatum för beslutets giltighet).

Nästan alla beslut från kommunerna innehåller ett omprövningsförbehåll och/eller en tidsbegränsning varvid den första grunden för att ändra beslut sällan aktualiseras i assistansärenden. Den är dock vanligt förekommande inom andra typer av kommunala och statliga ärenden.

Ett beslut utan en tidsbegränsning (ett datum för beslutets upphörande) gäller tillsvidare och kan bara förändras till den enskildes nackdel om det skett väsentliga förändringar eller om det föreligger ett omprövningsförbehåll.

Väsentligt förändrade förhållanden

För att kommunen ska kunna ändra beslutet till den enskilde nackdel (vid avsaknad av slutdatum eller omprövningsförbehåll) måste det ha skett något väsentligt som förändrat behovet av hjälp.

Det skulle kunna handla om att personen blivit frisk och inte längre behöver hjälp, att personen börjat skolan och inte behöver lika mycket hjälp längre eller att man önskar andra insatser än assistans.

Det är kommunen som måste visa att hjälpbehovet faktiskt har förändrats i förhållande till det hjälpbehov som förelåg när assistans beviljades.

Ett beslut utan omprövningsförbehåll eller slutdatum kan inte (ska inte kunna) ändras utifrån ändrade regler eller utifrån kommunens ändrade bedömningar.

Ska man överklaga ett beslut och det inte skett några förändringar, är det viktigt att tydlig ange och visa att det tidigare beslutet saknade tidsbegränsning och att kommunen inte kunnat visa på några väsentliga förändringar.

Tyvärr ska det sägas att det finns rättsfall där domstolen godkänt att beslut som gäller tillsvidare ändras utan att kommunen påvisar några förändringar. Detta har accepterats när beslutet varit så otydligt att det inte går att utläsa varför det beviljats assistans från börljan och den nya utredningen visar att personen inte uppfyller kriterierna för att få assistans.

Omprövningsförbehåll

Omprövningsförbehåll kan vara utformade på många olika sätt och det är viktigt att fundera på vad exakt är det kommunen har skrivit och var detta anges. För att omprövningsförbehållet faktiskt ska vara en del av beslutet är det också i själva besluts texten det ska anges (dvs. det räcker inte att det framgår av utredning eller att det uttrycks en vilja från kommunens sida om att beslutet kan omprövas)

Det normala är att kommunens omprövningsförbehåll ger dem rätt att ompröva beslutet och antalet timmar utifrån förändringar i hjälpbehovet eller omfattningen av hjälpbehovet. I ett sådant fall är det kommunen som ska visa att det faktiskt skett en förändring.

För att motbevisa kommunen (vilket ofta verkar krävas i domstol) är det av stor vikt att kunna jämföra det nya beslutet med vad som angetts i tidigare beslut. Tillgången till tidigare utredningar och beslut är därför mycket viktigt.

Även här gäller det att, normalt sett, ett beslut inte ska kunna ändras utifrån ändrade regler eller kommunens ändrade uppfattning.

Slutdatum

För att kommunen ska slippa behöva bevisa att det skett några förändringar, förser de ofta sina beslut med en tidsbegränsning (ett slut datum).

Ibland anges att det att ett beslut ska omprövas innan ett visst datum. Detta är inget slutdatum utan beslutet fortsätter att gälla om inte kommunen faktisk gör en omprövning, varvid förutsättningarna för omprövning gäller.

Om beslutet har ett slutdatum så upphör beslutet att gälla vid det datumet, varvid en ny ansökan ska göras (helst i god tid innan beslutet upphör). Det som sker i denna situation är ofta identisk med en omprövning men juridiskt sett är det en ny ansökan som prövas, vilket medför att de juridiska förutsättningarna är något annorlunda. I detta läget behöver kommunen nämligen inte bevisa att det skett någon förändring för att kunna ändra beslutet till det sämre.

Även i dessa fall kan det dock vara av värde att jämföra med tidigare utredningar. Har det enbart skett en förändring i kommunens bedömning kan det vara av värde att lyfta fram att en annan opartisk handläggare gjort en annan bedömning tidigare. Har man inte i den nya utredningen angett att något skulle vara felaktigt i tidigare utredning, så föreligger det faktisk två olika bedömningar där det är oklart varför den senare skulle vara mer korrekt än den tidigare.

Någon förändring i beslutet, till det sämre för den enskilde, är inte tillåten innan beslutet upphör, utöver vad som anges avseende väsentliga förändringar.


2.
Nästa steg är att undersöka vilka förändringar som har skett. Om kommunen ändrar ett beslut till det sämre är det viktigt att kolla på vilka förändringar som skett. Det avser både förändringar i vad kommunen anger men även förändringar i intyg och det faktiska hjälpbehovet.

De förändringar som ska bedömas är förändringar i jämförelse med det senaste beslutet. Då alla beslut inte föregås av en ordentlig utredning kan man även behöva titta på äldre beslut, tills det framgår på vilka grunder kommunen beviljat assistans.

Det är första hand förändringar i hjälpbehovet som kan medföra förändrade beslut. När ett barn till exempel byter förskola mot skola innebär det uppenbart en förändring men inte nödvändigtvis en förändring av hjälpbehovet.


3.
Det är normalt sett den som ansöker om assistans som ska bevisa att det behövs hjälp. Detta gäller även när ett beslut upphör och man söker assistans på nytt. Det gäller däremot inte vid omprövningar. Med detta sagt är tyvärr ofta så att den enskilde måste motbevis kommunens påståenden.

Bevisning kan således bli viktig. I Sverige råder fri bevisprövning i domstol vilket innebär att allt kan användas som bevis men det är upp till domstolen att värdera bevisen. I vissa fall kan bevis avvisas om det helt uppenbart saknar bevisvärde.

De bästa bevisen (utifrån bevisvärdet) är ofta intyg, kommunens egna utredning och opartiska vittnen. De senare är med fördel kommunalt anställd personal, läkare, arbetsterapeuter mfl.

Om assistansen dras in eller det beviljas betydligt färre timmar är ett råd att begära andra kommunala insatser, såsom hemtjänst, avlösare eller ledsagare. Detta givetvis för att den enskilde faktiskt ska få den hjälp som behövs, men även för att hemtjänstpersonal eller liknande kan bli bra vittnen avseende behovet av hjälp och assistans.

Det är ofta förekommande att personer med exempelvis autism inte klarar av ny personal, men rådet är ändå att söka annan hjälp. Skulle hjälpen inte fungera eller inte kunna verkställas kan detta vara ett tecken på att det behövs assistans. Det är här viktigt att se till att själv dokumentera vad som sker samt att se till att även kommunen dokumenterar varför assistansen inte fungerar.

Att tacka nej till hjälp eller att inte ansöka om hjälp används emellanåt av kommunen som bevis på att det inte behövs hjälp. Det innebär att det när andra insatser inte fungerar så är det viktigt att det tydligt framgår för kommunen varför det inte fungerar och att man inte tackar nej till hjälp, utan istället kräver att hjälpen anpassas efter den enskilde.


4.
När man vill att någon ska vittna i en rättegång begär man att domstolen ska kalla dem som vittnen.

Det är inte ovanligt att kommunala tjänstepersoner anger att de måste fråga sin chef om de får vittna. Det finns dock en vittnesplikt som innebär att personer som kallats som vittnen ska vittna. Även om personen i fråga inte vill vittna kan man således ändå begära att domstolen kallar dem som vittne. De flesta myndighetspersoner som kallas som vittne brukar också dyka upp vid en rättegång.

Personer som inte vill skriva intyg, kan med fördel istället kallas som vittnen. Detta i synnerhet om de har information som är viktig för rätten till assistans. Det är inte heller ovanligt att personer hellre skriver ett intyg än att vittna, om de ges det alternativet.

Det är ofta även viktigt att prata med vittnen först för att se vad de har att säga.

Vissa personer kan ha tidsbrist och kan med fördel kallas att vittna per telefon.


5.
Något kort om interimistiska beslut.

Inhibition är en interimistisk insats som innebär att det överklagade beslutet inte ska gälla under tiden som domstolen handlägger ärendet. Det kan begäras att domstolen inhiberar ett beslut, men detta kan bara göras om man har ett tidigare beslut som skulle fortsätta att gälla om det nya överklagade beslutet upphävs. Föregående beslut måste således sakna tidsbegränsning eller blivit upphävt innan sitt slutdatum, för att inhibition ska vara rätt åtgärd.

Har assistansen upphört eller minskat på grund av att tidigare beslut upphört utifrån en eventuell tidsbegränsning och det inte beviljats assistans på nytt eller det beviljats färre timmar, kan man begära att domstolen beviljar assistans interimistiskt. Det är då domstolen som avgör hur mycket assistans som ska beviljas under tiden den handlägger ärendet.

De juridiska grunderna för inhibition och ett interimistiskt beviljande av assistans är likartade. Det ska finnas en viss sannolikhet att det överklagade beslutet ändras av domstol och den förlorade insatsen (assistans) ska vara av stor betydelse för den enskildes liv.

Lycka till och hoppas att ni inte har behov av dessa råd. För er som har behov av ytterligare hjälp så är ni välkomna att anlita mig som ombud.

Christian Källström, Jur. Kand.

Nilsson Advokater

www.nilssonlaw.se

Hemsida & Design av Intendit Webbyrå