Ett finger i luften
Jag gillar inte att spekulera egentligen. Särskilt inte om så viktiga frågor som assistansreformens framtid. Samtidigt är det nästan nödvändigt eftersom det dels behövs för att kunna planera den individuella framtiden. Vad ska man ha för strategier om assistansen försvinner till förmån för andra insatser? Hur ska man tänka? Dels behövs det för vår gemensamma planering av politiskt arbete för att försvara reformen.
Nu har Hallengren förklarat att barnen är räddade. De ska få fortsatt rätt till assistans, menar hon. Och det är ju ett sätt att se på saken. Att de är räddade. Men ÄR de det? Alla barn? Eller bara de som redan har beviljats assistans? Och hur blir det med övriga förslag i utredningen?
Det där fingret i luften säger mig att det fortfarande är ganska stor sannolikhet att regeringen går vidare och sänder ut delar av förslaget på remiss. INTE det om barn. De barn som fortfarande har personlig assistans kan nog känna sig trygga. Jag gissar att det handlar om förslaget till ny stödinsats för personer med utmanande beteende som inte har fysiska funktionsnedsättningar, det som kallas Förebyggande pedagogiskt stöd. Jag oroas över att det kanske ändå kommer ett förslag om schabloniserad timtilldelning, eller i vart fall tror jag inte att faran är över och jag kan tro att det kanske går på remiss för att få in åsikter från andra än brukarrörelsen. Jag gissar att även förslaget om personlig service med boendestöd sätts på remiss.
Hallengren har också lovat att frågan om förstatligande inte ska gå i långbänk. Jag tänker att förslaget behöver ses över kostnadsmässigt om man nu behåller barnen inom reformen. Det borde inte ha någon betydelse egentligen eftersom det av LSS-utredningens förslag framgår att det snarare skulle bli dyrare att göra det till en ny insats. Men fördelningen av kostnader mellan stat och kommun blir såklart annorlunda.
Nå. Det största problemet för oss är nog ändå inte i det jag nämnt ovan utan i svårigheten att över huvud taget få assistans beviljad. Om assistansen blir förstatligad kommer antal timmar som beviljas för grundläggande behov att få mindre betydelse men om Försäkringskassan fortsätter sin oerhört snäva tolkning kommer det troligen att få till följd att personer som idag kanske har 20 timmars grundläggande behov, innan en omprövning, ändå förlorar sin rätt till assistans när omprövningarna återinförs. För troligen kommer det ändå att finnas någon form av "inträdeskrav" för att få rätt till personlig assistans. Om det kravet blir detsamma som idag gäller för kommunal assistans så ligger det någonstans mellan 4 - 7 timmars grundläggande behov i veckan och tyvärr så gissar jag att "20 då = 3 sen" inte är en omöjlig ekvation.
Det här känns som en rullande sten som nog alla VILL stoppa, eftersom den känns ganska utan kontroll just nu, men som inte är så enkel att stoppa som man kan tro. För hur gör man? Säger till FK att de inte får vara taskiga längre? Lagstiftningsvägen går det inte riktigt att skriva att "alla ska bedömas som om domarna inte finns". Man måste hitta ett annat sätt att uttrycka sig som gör det som står i domarna ogiltigt. T ex att "Om det förekommer integritetskänsliga moment i ett grundläggande behov ska behovet bedömas som ett grundläggande behov i sin helhet".
Jag tycker STILs förslag till personlig assistans 2.0 är ganska spännande:
För att få rätt till personlig assistans ska du ha ett kvalitativt omfattande behov i kombination med ett kvantitativt och/eller kontinuerligt omfattande behov. Behovet har sin grund i en funktionsnedsättning och konsekvenserna av det. Men vilken funktionsnedsättning du har ska inte spela någon roll.
Men jag är tveksam till att det finns en politisk vilja att genomföra en sådan förändring. Det hade självklart löst problemet men det hade också ökat antal personer som beviljas assistans ganska markant. Det betyder inte att det kravet inte ska drivas naturligtvis.
Om du tycker det här är viktiga frågor tycker du alldeles rätt! Jag funderar på om vi borde ordna en kurs i slutet av april, början på maj för att gå igenom det politiska läget och vad man kan göra för att påverka politiken. Det känns som om det vore intressant. Hör av dig om du är intresserad så ser jag vad jag kan sy ihop.
Sen har ni fått mail från Försäkringskassan nyss hoppas jag? Nu blir det, gud bevare oss, sommartid igen med de risker detta medför för tidsredovisningar och räkningar. Läs nedanstående noga!!!
Från Försäkringskassan:
Den sista helgen i mars går Sverige över till sommartid och då ställs klockan fram en timme. Tidsomställningen påverkar tidsredovisning vid utförd assistans.
Assistenter som jobbar under tidsomställningen ska registrera sin arbetstid som vanligt med korrekta klockslag. Den assistansberättigade personen ska dock på räkningen ange en timme mindre om assistans har utförts vid tiden för övergången till sommartid, det vill säga när klockan 2 blir klockan 3. Försäkringskassans IT-system läser av tidsraderna för datum och klockslag i tidsredovisningen och gör en egen summering av arbetad tid. Vårt system kommer automatiskt att dra bort en timme för övergången till sommartid.