Rapport om brottslighet

Innehållet i Stig Svenssons rapport som han gjort på uppdrag av Socialdepartementet kom inte som någon stor överraskning för mig. Jag var på IfAs Rådsmöte i höstas och där presenterade han sina förslag som en liten "försmak". Eller huvuddragen i alla fall. Ändå blir man lite förvånad när man läser hela rapporten. Eller ledsen är egentligen ett mer korrekt uttryck. Jag vill särskilt peka på några saker som jag tycker är tokiga att de tas upp på det sätt som de gör.

Stig Svensson nämner att det förekommer något han kallar "Social shopping". Han förklarar att det kan gå till t ex så att en person i en familj i utlandet (kan vara såväl inom som utom EU) där en av familjemedlemmarna har en omfattande funktionsnedsättning får ett anställningsbevis från en anordnare. Vad som inte framgår av intyget är att anställningen i Sverige förutsätter att den funktionsnedsatte i familjen tillerkänns personlig assistans efter bosättning här (jfr gärna med hur anordnare lovar att vara anordnare för en person redan innan beslut är fattat men där lön utgår endast om assistans beviljas. Vanligen är det bara anhöriga som är anställda på dessa premisser. Min kommentar). Anställningsintyget ger grund för bosättning i Sverige om det är en EU-medborgare. För person från tredje land ger det rätt till uppehållstillstånd vilket efter fyra år ger rätt till permanent uppehållstillstånd och bosättning. Uppehållstillståndet ger rätt att ta hit familjen. Personen med funktionsnedsättning har enligt gällande lag rätt till prövning av personlig assistans så snart man anlänt. Familjen etableras härefter i Sverige med den funktionsnedsatte som ekonomiskt centrum.

I min värld tänker jag att det här är ett problem när den enskilde utnyttjas på ett sätt som hen inte vill. Annars är det ju svårt att se att det skulle vara missgynnsamt för den enskilde att komma från ett land där man inte får stöd till ett land där man kan få personlig assistans. Så länge det är en frivillig flytt. Med andra ord är det här inte ett problem för enskilda assistansberättigade. Om regeringen upplever att det här inte är i enlighet med deras intentioner för asylsökning/invandring så är det ju DÄR den här frågeställningen ska diskuteras och inte i assistansen.

Stig Svensson menar att det inte går att avgöra om det här är en form av människohandel eller om det är ett sätt att kunna ta hit anhöriga utan att det finns flyktingskäl men menar sedan att det faktum att det finns en (och jo, det står verkligen EN i singularis) anordnare som har personal fast stationerad i tredje land indikerar att det förekommer oegentligheter.

OM, och då säger jag OM det förekommer oegentligheter som hör till frågor om asylsökning, invandring eller i värsta fall människohandel så finns det naturligtvis lagar som styr detta. Särskilda grupper som arbetar med det också. Varför behandlas inte frågan där? Hur ska man inom regelverket för assistansersättning kunna förhindra sådan brottslighet?

Det är heller inte första gången frågan om grov kriminalitet har behandlats i olika utredningar kring assistansen. Redan Billum konstaterar att det förekommer viss grov kriminalitet med inslag av människohandel i sin rapport som kom i februari 2012. För att förhindra den typen av brottslighet beslutade regeringen om ett flertal lagändringar. En av de lagändringarna var att ALLA inblandade myndigheter HAR möjlighet att göra hembesök hos den enskilde om denne har anhöriga anställda som assistenter. Har detta skett? Om inte - varför? Det blir så lätt i de här rapporterna att problemen läggs på lagstiftningen som styr assistansen och inte på att myndigheterna som har till uppgift att följa upp lagen inte sköter sin uppgift.

Egentligen är ju Stig Svenssons avsky för brott mot enskilda assistansberättigade något som vi alla kan förstå och hålla med om. Jag tror att mycket kommer sig av det "gamla" Södertäljemålet som verkligen hade förfärliga ingredienser i form av assistansberättigade som de facto inte fick assistans. DET är illa det. När en person kommer till Sverige med sina anhöriga tror jag inte det är problemet. Jag är inte ens säker på att det är ett problem för den enskilde när en person sätts upp som assistent medan en annan utför arbetet. Men det är ett problem för det svenska systemet eftersom vi har bestämt att det inte är tillåtet. Därför ska det beivras.

Jag tror emellertid att lagen redan är tillräcklig. Jag tror däremot inte att tillsynsmyndigheterna är det.

Och när jag har sagt detta så vill jag lägga till att jag är HELT medveten om att det förekommer bedrägerier och kriminalitet. Om det är det som har förkommit i Malmö i det som har skrivits om de senaste dagarna vet vi inte ännu men det är i alla fall misstanken. Det är en stor sorg för mig och säker för alla er andra också. Jag hoppas så innerligt att myndigheterna bekämpar all form av grov kriminalitet, särskilt sådan som drabbar enskilda individer men också sådan som drabbar hela det svenska systemet.