Vad innebär de förslag som läckt från LSS-utredningen?

I fredags dök assistansen plötsligt och utan förvarning upp i TV-nyheternas tablåer igen. Äldre och barn blir utan assistans var huvuddragen i nyheten. Senare dök det upp fler detaljer som inte var mindre skrämmande de. Sociala media fylldes av oroliga röster från både unga, föräldrar, assistansanvändare i gemen och äldre personer. Och naturligtvis även från oss andra. Vi som inte berörs personligen men engagerar oss ändå.

Jag ska försöka beskriva vad det är som har hänt så här långt och vad de olika förslagen i utkastet egentligen innebär. Jag gör det inte för att minska oron. Det finns nog inget sätt att göra det på, men jag vill ändå försöka sätta saker i lite perspektiv.

1. Vad ÄR det som har hänt?

LSS-kommittén har lämnat ett första utkast till förslag. Dessa har läckt ut till media som har publicerat delar av förslagen. Det är inte något färdigt förslag. Utredaren Gunilla Malmsborg förklarar för DN att det ska ses som ett diskussionsunderlag. Det innebär att det inte ger några klara tankar kring alla frågor som berör assistansen men det ger mycket tydliga fingervisningar i några fall.

2. Vad händer med utkastet nu?

Normalt sett har nu experter och sakkunniga möjlighet att lämna synpunkter på utkastet. Samtidigt arbetar LSS-utredningen vidare med alla delar för att komplettera utkastet med det som inte är klart och ta ställning till frågor man inte tagit ställning till ännu. Ett färdigt förslag kommer troligen inte att vara klart förrän i början av sommaren.

3. Vilka är experter och sakkunniga i utredningen?

Experter

Jenny Rehnman, Myndigheten för delaktighet, Signe Holmlund Armerin, Försäkringskassan, Cecilia Molinder Berglund, Socialstyrelsen, Ellinor Englund, SKL, Håkan Thomsson, Lika Unika, Micke Klein, Handikappförbunden, Lena Carp, Inspektionen för Vård och Omsorg

Sakkunniga

Tawar Dabaghi , Finansdepartementet. Andreas Ådahl, Socialdepartementet, Malin Larsson, Socialdepartementet

4. Vilka fler kan komma med synpunkter på utkastet?

Eftersom utkastet inte ens är ett offentligt material ännu finns det ingen egentlig möjlighet att komma med synpunkter på det. Internt arbetsmaterial är inte en allmän handling. Synpunkter kommer naturligtvis att lämnas i alla fall. Det finns några olika referensgrupper t ex. Om du tillhör någon av organisationerna/verksamheterna som ingår i dem kan du försöka lämna dina synpunkter genom dem. Referensgrupperna är de här:

Anordnare av assistans

JAG (Jämlikhet Assistans Gemenskap), STIL (Stiftarna av Independent Living i Sverige), GIL (Göteborgskooperativet för Independent Living). Humana AB, Team Olivia AB, Hemassistans i Varberg. Wisby Assistans, OP Assistans, Umeå Kommun

Arbetsmarknadens parter

Svenska Vård, Arbetsgivarföreningen KFO, KFS (Kommunala Företagens Samorganisation), Vårdföretagarna, Svenska Kommunalarbetareförbundet, PARO (Privata Assistansanordnares Riksorganisation)

Brukarorganisationer

IfA (Intressegruppen för Assistansberättigade). DHR (Förbundet för ett samhälle utan , Rörelsehinder), FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning), RBU (Rörelsehindrade barn och ungdomar). Personskadeförbundet RTP, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Autism- och Aspergerförbundet, Neuroförbundet

Men du kan också kontakta utredningen själv t ex genom mail s.lss@regeringskansliet.se

5. Men vad är det förslagen innebär då?

I korthet kan förslagen sägas innebära följande:

Barn upp till 12 år ska inte längre få assistans. Istället ska en ny insats erbjudas som man kallar Omvårdnad och stöd för barn. Det framgår inte exakt hur denna ska utformas men ansatsen är att den ska innebära stöd i hemmet till barnet av personer med hög kompetens. Det framgår inte tydligt om stödet ska kunna ske utanför hemmet (även om det talas om stöd i hemmet vilket skulle kunna indikera att det endast är där insatsen ska ges), på skola/dagis eller i vilken omfattning stödet ska kunna ges.

Personer över 80 år ska inte få behålla sin personliga assistans. Istället ska man hänvisas till hjälp i hemmet enligt Socialtjänstlagen. Förslaget motiveras med att många fler personer än de som har varit i behov av personlig assistans behöver stöd i hemmet efter 80 år.

Personer med utmanande beteende som idag kan beviljas assistans enbart på grund av just detta ska inte längre beviljas personlig assistans utan ska istället kunna söka en ny insats, Aktiv insats av övervakande karaktär. Det motiveras dels med att innehållet i insatsen idag inte stämmer överens med vad utredningen anser att personlig assistans ska vara men också med att det ställs höga, kvalitativa krav på insatsen.

”Medicinsk tillsyn”, dvs vårdbehov som kan tillgodoses som egenvård ska inte räknas som grundläggande behov. Däremot ska egenvård kunna räknas som övriga behov. Inte bara det utan det blir till och med tydligare att man ska beviljas assistans för all tid som krävs för egenvården. Men den som inte har några andra behov än just medicinsk tillsyn kommer alltså inte att kunna få personlig assistans.

För att beviljas statlig assistansersättning ska man, som idag, ha behov av assistans minst 20 timmar per vecka i de fyra grundläggande behoven äta, kommunicera, klä av och på sig och sköta sin hygien. Endast den som har fysiska assistansbehov för att kunna äta, sköta sin hygien och klä av och på sig får räkna det som ett grundläggande behov. Om man kan rent fysiskt men inte gör för att man inte förstår att man ska göra det ska det inte längre räknas som ett grundläggande behov.

Det diskuteras inga förändringar i hur man ska se på de grundläggande behoven. Idag är det en mycket strikt tolkning av de fyra behoven som finns. Så beviljas t ex inte sminkning som ett grundläggande behov utan endast ”rengöring” anses ingå i hygien. Kommunicera är mycket svårt att beviljas personlig assistans för enligt den rättspraxis som finns. När det gäller matsituationen gäller den tidigare sk matdomen så att endast assistans för att föra maten till munnen räknas. Klä av och på sig handlar nästan uteslutande om innekläder.

Kommunal assistans försvinner. Bara den som har mer än 20 timmars grundläggande behov enligt ovan ska kunna få assistans. För den som idag är beviljad personlig assistans enligt LSS införs en ny insats, Boendestöd med personlig service. Den beskrivs inte närmare i utkastet men det kan anas att det är samma insats som tidigare LSS-kommitttén föreslog, en slags ”personlig assistans light” med ett tak för hur många timmar som kan beviljas totalt sett.

Det föreslås en schablon för ” Övriga behov” som beviljas för dagligt liv i hemmet, inköp, träning och fritidsaktiviteter på 15 timmar per vecka. Dessutom ska man kunna beviljas tid för att sköta arbete och/eller skola och intressepolitiskt/politiskt arbete samt för den egenvård man behöver.

Den som inte har vare sig arbete, ägnar sig åt politik eller har behov av egenvård kan därmed bara beviljas för sina grundläggande behov och de 15 timmarna för övrigt. Det bör observeras att dygnsvilan inte diskuteras i texten. Om även den ska ingå i 15 timmar kommer många inte längre att kunna bo kvar i sina hem utan ytterligare stöd.

Totalt sett innebär alltså förslagen i utkastet en mycket stor försämring för i princip alla assistansanvändare. Några drabbas hårdare än andra men alla drabbas hårt kan man säga. Det är INTE så att utredningen förväntar sig att tjäna pengar åt staten på alla förändringar. T ex förväntar man sig lika stora kostnader för de nya insatserna för personer med utmanande beteende och för barn som kostnaderna är för assistans för samma grupper idag.

6. Så vad gör vi nu?

Nu gäller det att kavla upp ärmarna och bereda sig att slåss för saken. Att diskussionsunderlaget dök fram innan sommaren innebär att det finns en större möjlighet att göra valfråga av det. Det kommer säkerligen att bli manifestationer. Personligen tror jag att det är oerhört viktigt att arbeta med lokala politiker. Om gräsrötterna till moderpartierna hjälper oss att säga ifrån betyder det mycket.

Misströsta inte.

Hemsida & Design av Intendit Webbyrå