Varning för skyddsklädesmissförstånd!
Som arbetsgivare för personliga assistenter är det viktigt att hålla tungan rätt i mun och ha koll på begreppen. Det gäller såklart det mesta men ibland är det mer viktigt än annars. Nu pratar jag om begreppen arbetskläder, skyddskläder och personlig skyddsutrustning.
Personliga assistenter har normalt inte några arbetskläder, annat än kläderna de arbetar i. Ibland har arbetsgivaren betalat enklare tröjor/byxor som de anställda ska ha när de arbetar för att man inte har kommit till rätta med att personen de ger stöd till tar tag i och riskerar att ta sönder kläderna. Ännu mer sällan händer det att anordnaren har köpt in t ex en jobb-t-shirt. Jag känner inte till något ända fall när arbetsgivaren har köpt in en "uniform" till de anställda som de alltid ska ha.
Skyddskläder, säger Socialstyrelsen, är kläder man bär ovanpå sina arbetskläder för att skydda från stänk och annat så att man inte smittar när man går från en person till en annan. Det gör man ju inte så ofta i assistansen. Socialstyrelsen betonar att "syftet med skyddskläder är att skydda arbetskläder och därmed hindra smittspridning mellan patienter eller den som får omsorg." Ser man bara till det skulle personliga assistenter som bara jobbar hos en person inte behöva ha skyddskläder mer idag än annars. Det viktigaste för att skydda den assistansberättigade är istället att följa de hygienrutiner som man förhoppningsvis har lärt sid nu.
Om den man arbetar för löper väldigt stor risk om hen skulle få Covid-19 kan man komptettera hygienrutinerna med att assistenterna bär visir eller munskydd. Folkhälsomyndigheten har skrivit att det BARA är under förutsättning att arbetsgivaren betonar att det VIKTIGASTE fortfarande är att följa hygienrutiner och att man inte kommer till jobbet när man är sjuk och så vidare. Det är lite grädde på moset bara kan man säga. Det här gör man alltså för att skydda uppdragsgivaren. Inte för att skydda assistenten. Reglerna om det här står i SOSFS 2015:10 som personliga assistenter inte omfattas av. Helt enkelt för att man inte går från en person till en annan utan ger stöd till den enskilde i dennes hem. Många tycker nog ändå att det är klokt att anamma i vart fall DELAR av hygienrutinerna även i assistansen men man bryter inte mot någon REGEL om man inte följer SOSFSen ordagrant.
Men. Sen har vi då den situation när den anställda behöver skyddas. Det är det som kallas personlig skyddsutrustning. Det ska assistenten ha utifrån en riskbedömning. Det vill säga - du som arbetsgivare ska ha gjort en riskbedömning över NÄR assistenten behöver ha det för att inte bli smittad av covid-19. Och nu pratar vi inte längre om hemgjorda visir eller munskydd.
Så här skriver Socialstyrelsen:
Personlig skyddsutrustning är den utrustning arbetstagare har på sig för sin egen säkerhet. Det finns olika typer av skyddsutrustning. Vid skydd mot smitta kan det exempelvis handla om skyddsglasögon, visir, skyddsrock, munskydd och andningsskydd. Skyddsåtgärder, som den personliga skyddsutrustningen, ska utgå från den bedömda risken i aktuell vård- och omsorgssituation.
Socialstyrelsen hänvisar sedan till Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten:
Idag gick Arbetsmiljöverket ut med ett rätt upprört brev för att vara en myndighet. Jag återger brevet i sin helhet här nedan. Men innan det vill jag återigen betona att ni måste förstå skillnadnen mellan de krav som ställs i olika situationer. Folkhälsomyndigheten har betömt att för att skydda de assistansberättigade är det i första hand viktigt att assistenterna följer reglerna om att inte gå till jobbet ens vid minsta tendens till förkylning och att tvätta händerna noga och på ett korrekt sätt. För att skydda assistenterna om de behöver arbeta hos en person som är sjuk krävs godkänd personlig skyddsutrusning. Har du inte helt koll på det här än rekommenderar jag att du anmäler dig till den SISTA covid-kursen innan sommaren, den 2 juni. Webbinariet tar en dryg timme och pågår mellan kl 10 - 11.15 ungefär. Det kostar 750 kr plus moms per deltagare och vi går igenom vilken information du behöver ge anställda, uppdragsgivare, anhöriga och arbetsledare, särskilt nu inför sommaren, med tanke på Covid-19. Du anmäler dig till mig på anna@abhutbildning.se
Och här kommer nu Arbetsmiljiöverkets information gällande personlig skyddsutrustning.
Personlig skyddsutrustning ska vara testad och säker
För att bidra till ökad tillgång till säker skyddsutrustning i vård och omsorg införde Arbetsmiljöverket en bedömningsprocess för att kvalitetssäkra personlig skyddsutrustning som inte är CE-märkt. Under drygt en månad har 80 ansökningar kommit in till myndigheten. De tillfälliga tillstånd som hittills har beviljats ger möjlighet till drygt 79 miljoner fler visir, skyddsförkläden och andningsskydd till vård och äldreomsorg.
Behovet av personlig skyddsutrustning för att skydda arbetstagare från smittrisker under coronapandemin är stort. All personlig skyddsutrustning som används inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen för att skydda personalen från att smittas ska ha genomgått en bedömning som visar att den uppfyller kraven för hälsa och säkerhet. En mängd initiativ har tagits av företag och privatpersoner för att producera skyddsutrustning för vården. Arbetsmiljöverket har fått signaler om att det finns flera produkter ute på marknaden som inte är testad och säker att använda. Det kan röra sig om att dokumentation saknas och att det i vissa fall är misstänkta förfalskningar och felaktiga CE-märkningar. Ett CE-märke innebär att tillverkare och leverantörer intygar att produkten uppfyller hälso- och säkerhetskraven.
– Vi förstår att människor vill väl med egentillverkad skyddsutrustning. Samtidigt måste personalens säkerhet alltid vara högsta prioritet. Egentillverkad skyddsutrustning eller utrustning som inte genomgått en bedömningsprocess får inte användas när det finns risk för smitta av coronavirus, säger Erna Zelmin-Ekenhem, Arbetsmiljöverkets generaldirektör.
Bidrar till ökad tillgång till säker skyddsutrustning
Arbetsgivaren har ansvar för att bedöma smittrisker, att det finns tillräckligt med skyddsutrustning och att den utrustning som används är säker och lever upp till de väsentliga hälso- och säkerhetskraven för personlig skyddsutrustning i EU:s förordning 2016/425. Personlig skyddsutrustning som inte är CE-märkt kan få tillfälligt tillstånd att spridas till vård och äldreomsorg om utrustningen blivit bedömd av Arbetsmiljöverket.
– Brist på eller undermålig skyddsutrustning är ett allvarligt hot mot både patientsäkerheten och mot personalens hälsa. Genom att endast testad och bedömd skyddsutrustning används hoppas vi kunna bidra till en säkrare arbetsmiljö för personalen inom vård och omsorg. Det är en självklarhet att personalen ska kunna utföra sitt arbete på ett trygga och säkert sätt, säger Erna Zelmin-Ekenhem.
Flertalet ansökningar behöver kompletteras
Den 7 april fick Arbetsmiljöverket ett nytt uppdrag från regeringen. Uppdraget innebär att myndigheten, efter en bedömningsprocess, kan utfärda tillfälliga tillstånd för tillverkare och leverantörer att sprida personlig skyddsutrustning, som inte är CE-märkt, till vård och omsorg samt annan samhällsviktig verksamhet. Hittills har ett 80 ansökningar kommit in. Flera av ansökningarna har behövt kompletteras, har dragits tillbaka, fått avslag eller har gällt medicinsk utrustning, som exempelvis munskydd, som Läkemedelsverket ansvarar för.
De tillfälliga tillstånd som Arbetsmiljöverket hittills har beviljat ger sammantaget möjlighet till bland annat nära 13,5 miljoner visir, 65,4 miljoner fler andningsskydd och skyddsförkläden till vård och omsorg.
– Det innebär dock inte att det automatiskt tillverkas 79 miljoner skydd, det beror på om tillverkarna hittar köpare. Vi får signaler om att mängder av nya handlare och produkter har dykt upp på marknaden som vi inte vet så mycket om. Nu finns det tillgång till kvalitetssäkrad skyddsutrustning, använd den, säger Erna Zelmin-Ekenhem.
Arbetsgivaren ska se till att säker skyddsutrustning används
Arbetsgivare som förser arbetstagare med skyddsutrustning ska se till att den är anpassad till användaren och de aktuella arbetsförhållandena. Exempelvis ska andningsskydd sluta tätt för att ge bästa skydd. Arbetsgivaren ska också informera personalen om vilket skydd utrustningen ger, hur utrustningen ska användas och skötas.
– Det är viktigt att utrustningen skyddar väl och är anpassad efter användaren och arbetsförhållanden, utan att leda till ytterligare risk, till exempel genom att minska rörligheten eller synfältet. Arbetsgivaren ska så långt som möjligt minimera risken för att någon ska bli smittad, sjuk eller i värsta fall dö av sitt arbete, säger Erna Zelmin-Ekenhem.
Ansökningar om tillfälliga tillstånd
Arbetsmiljöverket prioriterar handläggningen av ansökningar om tillfälliga tillstånd för personlig skyddsutrustning. Men för en snabb hantering krävs att uppgifter och dokumentation om produkten finns med i ansökan. Nästan samtliga ansökningar som kommit in har varit ofullständiga och krävt komplettering. Tillståndsprocessen är ny både för Arbetsmiljöverket och för de som ansöker. För att underlätta för den som ansöker försöker vi ständigt förbättra vår information och uppdaterar kontinuerligt vår hemsida. Vi har bland annat publicerat detaljerade instruktioner tillsammans med frågor och svar på vår hemsida.
Här finns listan på beslut om tillfälliga tillstånd för personlig skyddsutrustning.
Här finns information om tillståndsprocessen, ansökningsdokument och detaljerade instruktioner om vilka underlag som behöver bifogas.
Kontakt
Arbetsmiljöverkets presstjänst, telefon 010-730 9155.